Jag har fortfarande kontakt med kollegor, och andra inom min bransch. När vi ses eller hörs blir frågan ofta ”Hur är läget” och i de allra flesta fall blir responsen positiv. Naturligtvis kommenterar man det hemska läget som just nu är. Men själva, i de allra flesta fall, responderar man med att man mår bra, tar det lugnt och massor av annat blir gjort. Gör sådant som man lagt på hög för framtiden.
Visst är det märkligt att man måste bli drabbad av denna Corona-katastrof för att kunna göra allt som man tänkt på och att detta känns bra. Man mår bra.
Detta leder mig till tanken om hur vi lever våra liv. Fram för allt när det gäller hur vi arbetar och vilket tempo vi har på det mesta vi gör. Vi har nu fått dra ner tempot, göra andra saker. Göra färdigt saker. Allt tar lite längre tid. M.m.
Reflektera på hur vi skall göra när vi kan sätta igång igen. Skall vi skruva upp fjädern i oss som tidigare och bara rusa iväg, eller skall vi låta vårt Vuxenjagtillstånd var med o bestämma hur vi skall leva våra liv. Skall jag bestämma eller skall marknaden och dess hastighet få driva på.
Många av oss befinner oss alltför ofta i någon eller flera av våra Pådrivarbeteenden istället för vårt Vuxenjagtillstånd. Det är då vi inte har kontroll i vårt liv. Det är då vi har för mycket att göra. Stress, m.m.
Hur skall du ha det när denna tidsperiod är till ända? Skall du gå tillbaka som vanligt eller göra något nytt?
Vill du kan du kontakt någon av oss på SITA för att kanske genom samtal få alternativa inslag i ditt liv.
berit@kulabodan.se lasse.ahnby@telia.com taipuab@gmail.com
eleonore@eleonorelind.se
Hälsar
Lasse
